Sara om Ridläraren redogör: Halvhalt:

Hej, har du gått en ridledarkurs? Jag är lite nyfiken på vad det mer exakt är för något och eftersom det antingen är jag som är urkass på att leta eller SRF's hemsida som är oerhört kryptisk så kan jag inte hitta så mycket info om kursen där.
Vad är det man lär sig? Och kan man ha lektioner efter att ha gått kursen, eller är den mer bara förberedande för vidare utbildning?
Tycker du helt enkelt att det är något att satsa på? Om inte, finns det några vägar för den som inte vill utbilda sig till ridlärare, men ändå är intresserad av att kanske hålla i lektioner "vid sidan av" typ en kväll i veckan eller så (som tex. jag då :p)..

Överlag skulle jag tycka om lite mer tips och funderingar om olika yrken i hästvärden, kurser, och så i bloggen. Och mer häst/ridkunskap som jag tycker det tyvärr har blivigt lite mindre av sista tiden. Annars gillar jag bloggen skarpt och tycker att du framförallt verkar ha en riktigt vettig och pedagogisk syn på ridläraryrket, vilket är något av det mest lockande med det för mig!

/Sara

ps. Skulle uppskatta om du svarar i bloggen eftersom jag inte har någon egen blogg..

Hej Sara!

Vad glad jag blir att du skriver och tycker till! Självklart kan jag bättra mig med häst/ridkunskapsdelen, mer övningar och tips - ska inte skylla allt på att jag haft mycket med annat jobb (läs tidigare inlägg) men ju mer ni kommenterar och berättar vad som saknas desto mer tar jag åt mig och gör bättre ifrån mig! Så TACK!

Ang. Ridledarkursen så måste du först ha genomgått en ungdomsledarkurs för att få gå ridledarkursen. Att gå kursen innebär att man får en inblick i hur det är att jobba som instruktör på ridskola.

Det finns vissa krav du bör ha uppfyllt för att läsa kursen:

Du ska under året ha fyllt 18 år och har gått ungdomsledarkursen.

Innan kursens start ska du ha genomgått ett godkänt ridprov där hoppning ingår.

Du ska även vara medlem i en förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet.

Målet med utbildningen är att under handledning kunna:

• leda enstaka lektioner i ridning
• leda enstaka lektioner i teoretiska ämnen, som följer upp ridningen
• ha personlig färdighet i ridning och teoretiska kunskaper i ridning och hästkunskap, som motsvarar prov, nuvarande ryttarmärke Brons, samt terrängmärke.

Under utbildningen betygssätts du i ett antal ämnen:

• Dressyr
• Hoppning
• Instruktörskunskap med ridlära
• Instruktörstjänst
• Häst och stallvård

För din del som inte är intresserad av att utbilda sig "hela vägen till ridlärare" så tycker jag detta är en utbildning som ger dig en bra grund att stå på och kunna hantera lektioner på ett säkerhetsmässigt och positivt sätt. Därefter kan man utveckla sitt "ridläraröga" genom att själv rida mycket, se och höra andra instruera, och gå på clinics.

Hoppas jag gav dig tillräckligt svar - om du vill bolla fler frågor eller ideér så var vänlig och mejla mig på: [email protected] så kan vi ha en konversation där!

För barn och nybörjare har jag oftast en genomgång som förklarar vad-varför och hur. Jag har vid flertal tillfällen även visat uppsuttet, en så kallad demo för att eleverna lättare ska förstå, och man kopplar ihop fler sinnen vilket är viktigt vid barns inlärande. (Att stå rakt upp och ner och prata kan till och med ungdomar och vuxna lessna på ;) ) Jag har bl.a. visat skänkelvikning/framdelsvändning och galopp i en demo.

Halvhalt.

Amanda om Bomövning "Mördarbanan":

hej kan du lägga upp tips på lite lättare dressyrövningar? har dålig fantasi ;)

Hej Amanda! Javisst kan jag dela med mig av 3 st av mina favoriter som man kan kalla "evighetsövning", dessutom kan man variera dessa beroende på hästens/ryttarens utbildningsnivå. Hoppas det hjälper!


1. Timglaset. Ställ gärna ut koner som markerar "hörnen/vändpunkter samt medellinje" så det inte slarvas med vägen. Är kan man variera att göra halter/övergångar/halvhalter på medellinjen, rida skänkelvikning på diagonalerna eller lägga volter ut till väggen/staketet.

2. Tårtbiten. Värd att ta igen för detta är en övning som "sparar" på hästarna men leder till lösgjordhet, styrka och lydnad. Dessutom är det ryttarna som oftast blir mer svettiga än hästarna! (;

Variera genom att fatta galopp ur skritt eller i trav samt "längd" likt beskrivningen. Emellanåt öka och minska volten men tänk på att anpassa tempot efter voltens strl! Galopp kräver alltså rutinerad ryttare och stark häst. Börja där du känner dig säker och vet vad du och hästen klarar av.


3. Serpentiner längs långsidan. Många relaterar serpentinbågen just övermedellinjen och glömmer oftast bort att även den kan ridas längs en långsida - eller ännu bättre! Ute i skogen! Övningen ska leda till att få hästen jämn på båda tyglarna - här är en perfekt koll för dig också vilken tygel du gärna håller i och försöka "rida ifrån det". Se beskrivning. Den här övningen rids i skritt och trav men lägg gärna till galopp på andra långsidan med endast en båge vilket leder till ett par få språng i förvänd = snäll båge för den orutinerade hästen.

 

I veckan är det dags för fortsatta sidvärtsrörelser där de "yngre" grupperna ska få introduktion av just skänkelvikning. För 2 veckor sedan fick de påbörja framdelsvändning så det kommer bli en liten repetion av detta innan vi går in på skänkelvikning.


Jag tror min hjälm och chaps åker med, för att undervisa skänkelvikning blir det lättare genom en demo. Vilket betyder att jag sitter till häst, förklarar och visar.


Det jag kommer förtydliga som mest är noggranheten med:
Rakheten i hästarna och hjälpgivningen - samverkan mellan hand och skänkel, samt att man tänker steg för steg. Övningen kommer ridas i skritt mestadels och beroende på hur det går möjligtvis något i trav också.


I genomgången går jag som vanligt igenom Skänkelvikningen: Vad - Varför - Hur samt repetera så alla förstått.

 

 

För ett år sedan publicerade jag de här inlägget om Liniment. Tänkte återvinna det inlägget. Varsågoda!

 

Många har säkert sett eller användt liniment själv någon gång. Men vad vet ni om produkten egentligen, vad är syftet och vad har de alla olika linimenten för effekter?

Kyla + värme: En del liniment har först en kylande effekt och sedan en värmande effekt. De används bl.a. annat till muskler och leder efter arbete. Det kan ha en viss smärtstillande effekt,  förebygga svullnader och inflammationer. Om man har en häst med kända problem som är återkommande, kan detta vara till hjälp för hästen.

Kylande: Andra liniment kan vara enbart kylande och används på akuta skador för att minska svullnad och smärta.

Värmande: En del liniment värmer och kan användas före arbete. Man masserar in linimentet för att "värma upp" muskulaturen.

Man bör tänka på att alla dessa liniment innehåller preparat som påverkar huden på hästen och man bör fundera över om hästen verkligen behöver linimentet. Man ska inte behandla i onödan! De allra flesta hästar behöver inget liniment alls.

En del av linimenten innehåller preparat som har tävlingskarens. Detta ska alltid stå på förpackningen, så det är viktigt att ha koll!

Vendela Om utbildning:

vaaa? måste man ha en häst som klarar att träna LA/LA i båda grenarna för att få gå där? haha det låter jättekneppt, eller är jag helt ute och cyklar nu?
ska välja gymnasium själv nu så håller just nu på att se över vad det finns för olika alternativ om man vill jobba med hästar sen :)

Svar: Svar ja, detta gäller dock YH utbildningen och INTE gymnasiet!

För att du ska ha en chans att utvecklas i utbildningens gång och ha chans att klara av den slutliga diplomeringen (som ger dig titeln Level II) bör din häst vara utbildad LA/LA. Under min årgång hade många med sig unga förmågor, eller rena dressyrhästar - vilket ledde till att skolan fick stå för att låna ut skolhästar, framför allt för hopprovet. Jag själv känner ju att de är bra mycket lättare att ha en egen häst som du känner dig väl samansvetsad med och kan utvecklas ihop med.

På diplomeringen ska man kunna utföra rörelser på LA nivå och en bana på 120 höjd.

Som sagt: YH = vuxenutbildning, alltså utbildning efter gymnasiet. Vretagymnasiets hästinriktning har helt andra villkor och intagningspoäng.

Fråga:

När vi ska lasta min ponny så går han upp på lämmen och sedan slänger sig tillbaka igen, sen går han in helt och slänger sig ut igen. Han sliter sig och drar och ingen orkar nästan hålla han. Alltså han är ju inte rädd för transporten utan han bara jävlas för när en annan häst står i transporten går han rakt in. Han kan står själv i stallet och så. Det kan ta upp till 1 h och lasta han om inte mer. Har du något tips?
tack för svar

Svar: Min första tanke kring "problemet" är att man måste ge han tid att få stå på lämmen och känna att det inte är något konstigt/läskigt/annorlunda mot när de står en anna ponny inne, eftersom du beskriver det som att han bara beter sig så när han ska gå först in/åka själv.

Upp på lämmen och vänta ut till han självmant vill gå fram ett steg till. Se till att de är DU som ledare "stoppar" honom - ett steg i taget. Prova att gå upp och ner och sedan in igen - på så sätt skapar du en kontakt och förståelse.

* Se till att han inte får titta åt något annat håll - han ska alltid vara koncentrerad på dig.

* Beröm ALLTID när han gör rätt.

* Var inte för många vid lastning som kan stressa.

Kan bolla vidare frågan om tips till mina läsare som säkert har andra knep vid lastning. Brukar ni ha lastningssvårigheter? Hur har ni tagit er igenom dessa?

Fråga: hej såg att du utbilda dig på vreta :)
tänkte bara höra hur dina år såg ut:)

Ridutbildningen som då hette KY* hästhållning - ridinstruktör (Kvalificerad Yrkesutbildning), numera YH är en vuxenutbildning under 2 år som då innehöll kurser på skolan, men också LIA (Lärandet av arbete = dvs praktik) som man själv väljer plats att vara på, samt vissa distansstudier.

Du läser bl.a. Hästkunskap, företagande, ledarskap, foderlära, Dressyr och Hoppning (teoretiskt/praktisk) samt instruktörskunskap - undervisningsmetodik.

Under åren har du möjlighet att avlägga Hästskötarexamen samt Diplomering (utbildningens mål enligt min mening)

---

Mina år var fantastiskt roliga. Dels fördelen med utbildningen att jag var väldigt "grön" eftersom jag köpte min egna häst just efter utbildningens start, och hade mycket att lära, dels för att jag har funnit vänner jag kommer ha kontakt med livet ut.

Att ha häst på schemat varje dag trodde jag skulle få mig att lessna men tvärtom öppnades en helt ny värld med ännu fler möjligheter och mål.


Klassen var väldigt blandad nivåmässigt och jag tillhörde väl "medelmåttan" som kunde växa i utbildningens gång. Jag lärde mig massor och utvecklades som mest under LIA-perioden. Därför är det VIKTIGT att du har en häst som klarar kraven (då LA/LA) som skolan kräver.

Inför diplomeringen fick man ha ett form av samtal i samband med anmälan till diplomering och där fick jag höra rakt ut att: "Som de ser ut nu kommer du inte klara dressyren". Utan tvekan valde jag att gå upp för diplomering ändå - för jag vet att jag KAN. Tänk vad jag hade ångrat mig för diplomeringen gick alldeles utmärkt och jag godkändes i alla delproven.

KY08 som vår klass hette var den sista som gick under de föregående årets "kompetensregler". Numera har de hunnits med att ändra nivåer på ridlärare, kunskapsnivåer,  etc.

Jag hoppas "svaret" räcker - om du vill veta mer så ber jag dig komma med fler följdfrågor! :)

Var bor du? I Östergötland - ca 3 mil utanför Linköping

Vad är hemligheten med DD? :) Kommer i ett separat inlägg

Vad är ditt/dina bästa tips för att finna motivationen i ridningen, när det varit mest motgångar?

* Se när andra tränar/rider, gärna i grupp för instruktör. Man lär sig jätte mycket av att titta, få tips på övningar och höra på "de vanligaste" felen som kan uppstå och hur instruktören rättar detta.

* Rid själv för instruktör/tränare - att boka en tid så man MÅSTE rida, då spelar de ingen roll hur kallt/varmt/trött du är för dagen.

* Har du fastnat i något särskilt i ridningen så "go back to basics". Alla måste gå tillbaka och börja om från grunden. Hoppar du ett par sten "rasar allt samman". Ridningen och dess planering för din häst måste byggas upp från grunden för att uppnå högre höjder.

Vad är ditt/dina bästa tips för att få mer självförtroende i hoppning?

* Hoppa ofta - svårt om man har tillgång till en häst, då bör man inte hoppa mer än 1-2 gånger i veckan (lägre hinder/markarbete räknar jag med) men får du chans att låna någons häst/rider på ridskola så skriv upp dig på extra hoppträningar. Hoppning är färskvara - ju mer du hoppar desto mer känsla bygger du upp inför varje gång.


* Rid övningar som är "serverade" för dig och din häst. Ex: 5.5an som jag hade som veckans övning. Det KAN inte bli tokigt i en 5.5.a och ger mycket självförtroende, både för ryttare och häst.


* Även här se när andra hoppar - på olika nivåer. Få inspiration/motivation.


* Tänk efter på VAD de är som ger ett extra pirr i magen. Är det själva anridningen? Höjden? Eller typen på hindret? Att hästen ska stanna? Träna på det.

Träna på att galoppera i olika tempon för kontroll, träna på olika hindertyper på en höjd som känns lagom för dig och kanske med en galoppbom framför som "serverar" för dig och hästen att komma "rätt".

Hur lägger du upp träningen på vintern? Om du bara hade ytterst lite tillgång till ridhus?

* Vintern är som upplagt för att bygga kondition och muskler hos hästarna! Intervallträning i djupsnö! Dock inte varje dag eftersom de är otroligt påfrestande för hästarna - kondition/muskelarbete tar tid.

* En del hästar kan må bra av en vintervila? Kanske matchar du in detta då vintern är som drygast.

* Har du ett bra fält som ni kan hjälpas åt att plöja undan snö så de inte är jätte djupt så är skrittarbete också alldeles viktigt. Träna på olika rörelser som skänkelvikning, fram/bakdelsvändning.

* Ska hästen vara i tävlings/träningsform bör du ha tillgång till ridhus 2-3 gånger i veckan för intensivträning, resten kan du lösa genom ridning i snön/skrittarbete/långa uteritter. Glöm inte broddarna! ;)

Hur många år har du ridit? Sen jag var 7... de blir alltså 15 år! :)

Det är NI som sitter på frågorna som jag kan (åtminstone försöka) ge svar på. Ingen fråga är för liten eller för stor, för dum eller för invecklad. Du kanske har frågor till mig?

Jag har ju trots allt aldrig i mitt liv anordnat en frågestund så passa på om du vill stilla din nyfikenhet. Vart bor jag, vad är mitt favoritmärke bland utrustning, mål 2012, vad är egentligen hemligheten med DD osv. Men såklart - ställ gärna frågor som baseras vid din hästhantering/ridning.

Det går bra att kommentera frågor eller skicka mejl till: [email protected]

3-årstest - Ett råmaterialtest där den ännu ganska opåverkade unga hästen bedöms i tre delmoment: Exteriör, gångarter i frihet och vid hand samt löshopnning.

3 gånger/dag - Bör du minst utfodra din häst, gärna fler gånger än så!

3 timmar - (ca) sover hästen per dygn!

3 hästar /Three horses - Prylar&kläder för både häst och ryttare - störst i Västsverige.

30 sekunder - Tar de för mjölksyran att försvinna. Tänk på de när du gör mjölksyreframkallande övningar med hästen (studsserier bl.a.) att en 30 sekunderspaus kan vara behövligt.

30 år -gammal kan en ponny bli. Normalt blir hästar 20-25 år gammal.

363 000 st - Är antalet hästar i Sverige varav...

...30 000 Är Islandshästar!

30 min - behöver hästen för att komma igång i ett ridpass - många gånger är det anledningen till att ridpasset går bättre/lättare mot slutet av lektionen! ;)

Bild från hastfolk.se

På måndag ska jag ringa min veterinär för att be henne skriva ut avmaskningsmedel till mina hästar då vi gemensamt i de nya stallet avmaskar alla hästar samtidigt.

Som regel räcker det att avmaska strax före betssläpp på våren och vid installning på hösten.

I ett stort stall med många hästar men lite hagmark behöver man avmaska oftare än ett litet stall med ett fåtal hästar som har tillgång till stora hagar. Idealiskt är om hästarna har skilda vinter- och sommarhagar. För att undvika att hästarna får mask kan de vara bra att hålla hagarna renliga.

En häst skall inte avmaskas i onödan, hästarna kan bli resistensa - därför är medlen numera receptbelagda. För att kontrollera om hästen har mask eller ej kan man enkelt skicka in ett träckprov genom: Kolla Masken

Finns på apotek för ca: 299 kr

Avmaskningmedel:

Ivermectin finns i: Ivomec, Noromectin, Bimectin, Ivomec comp, Equimax, Eraquell

Pyrantel finns i: Banminth, Fyrantel

Prazikvantel finns i: Cydectin comp, Ivomec comp, Equimax, Droncit

Moxidectin finns i: Cydectin och Cydectin comp

Fenbendazol finns i: Axilur

Hej! Har två frågor till dig som jag hoppas du kan svara på :)

1. Vad ska det vara för avstånd när man hoppar till en maxad b-ponny (ca 130 cm)? Hur många meter är ett galoppsprång osv? Och vad ska man ha för avstånd när man hoppar studs?

2. Vad har man sporrskydd till?


Svar:
Självklart kan jag svara på dina frågor. Galopp och avstånd är lite av min specialité ;)

* En ridhästs normala galoppsprång är ca 3,5 m, D-ponnyer ca 3,25, C-ponnyer ca 3,0 och B-ponny ca 2,75 m.

* En studsserie kan du räkna med ca: 2,25-2,5 m. Det beror helt enkelt på hur storgalopperad den är (den är ju som du skriver maxad men de säger mig inget huruvida galoppen är) Oftast får man lite mer fart ju längre in i studsen man kommer så jag hade provat bygga såhär först:

Är syftet med studsen att få en reaktionssnabb/försiktigare häst (få den o bromsa opp ex) så tycker jag du kan ha 2,25 rakt igenom om inte de är för kort för den från början.

Här nedan följer avståndstabell för B-ponny, räkna då på att hinder ligger på lite högre höjder. Är de mindre hinder så kan du rida mellan 1-2 språng mer.

Sporrskydden är helt enkelt till för att skydda din sko/stövel och dess eventuella dragkedja mot slitage.

Många "vana" ryttare tar lättridningen för givet och kanske inte alls är medveten om hur mycket ens lättriding påverkar hästen. Här följer lite "fakta" om lättridningens syfte m.m.

---

Att "rida lätt" kan påverka hästen bra mycket mer än många tror. Små ändringar i balans, takt, storlek på rörelse, kan man förändra hästen på många sätt och antingen hjälpa eller försvåra för den. Att man rör sig upp och ned i takt med hästen behöver inte betyda att de blir lättare för hästen --> fel utförd kan hästen bli onödigt belastad.


Vid lättridning belastar man hästen oliksidigt. Ryttaren "väger" ju olika mycket på väg upp ur sadeln och på väg ned i sadeln. För att jämna ut denna snedbelastning under hästens livstid, skall man variera sittbenet, så att man ibland sitter ned när hästen har höger framben i marken, och ibland sitter ned när hästen har vänster framben i marken.

---

Lättridningen kan indelas i 4 olika faser:

1. den resande
2. den stående
3. den sättande
4. den sittande

Stående fas

1. Den resande: De vanligaste felet man gör som "ny" är att man reser sig alldeles för högt = tappar balansen. De är bättre att vara kvar nära sadeln så benen inte rätas ut helt.

2. Den stående: Här skall ryttaren bli just stående en liten stund. Tänk på att verkligen hitta balansen och jämnvikten för att inte tappa balansen och bli "rörig" i luften. Det handlar visserligen om en mycket kort stund men hästar är känsliga djur de vet vi och lättridningen är en upprepande situation så det gäller att hitta sin självbärighet för att sätta hästen i balans.

3. Den sättande: Här är det viktigt att ryttaren själv sätter sig ned i den takt som hon vill --> alltså inte tappar balans och "dunsar" ner i sadeln. Tanken är att lättridningen ska skona hästens rygg och den blir inte så värst skonsam av ryttare som "dunsar opp och ned".  Att dunsa och skumpa är för mig 2 helt olika saker. Att skumpa i takten är OKEJ.

4. Den sittande: På samma sätt som att vi skall bli stående en stund, skall vi bli sittande en stund, och känna hur hästen gungar till när det yttre frambenet sätts ned i marken. Här skall vi vara kvar i balans så vi kan påbörja den resande fasen igen. I lättridningen tycker många att det är lättare att inverka vid den sittande fasen vilket jag kan hålla med om - dock bör man lära sig att man ska kunna påverka hästen lika mycket stående som sittandes!

---

Knep för inlärning av lättridning:

Rida lätt över 3 steg. Dvs att du rubbar den vanliga två-takten och står upp i 2 steg sitter 1 osv. Tänk på att inte komma ned för djupt i sadeln i lättridningen då de är svårt att "ta sig upp igen". Vanligt är att många väljer att sitta 2 steg i stället för 1. Räkna högt för att få in rytmen!

Genom sin lättridning kan man:

Påverka hästens takt och tempo! Att rida lätt långsamt kan få hästen att sätta sig in i din rytm - det ska alltså inte vara tvärtom att hästen styr din takt!

Skona hästen från ryggen dvs uppvärmning i trav bör alltid börja med lättridning för att hästen ska få värma upp ryggen - DETTA gäller även mina elever vid barbackaridning!!!

Anna om Tjoho!:

Har du tips mot det ständiga knipandet? Jag hamnar i vissa situationer i ett konstant och ytterst omedvetet knipande - det märks sen genom att jag tycker hästen inte går fram. Måste få det helt ur mitt system...

Superbra fråga som säkert många känner igen!

Jag tolkar det som att det är nån del av skänkeln som kniper eller klämmer i det här fallet. Jag hade själv en period där jag spände överskänkeln (låret-knäet) och förstod inte alls varför min häst inte galopperade framåt mot hinderna.

Känn i början av skritten att dina ben verkligen hänger nedåt! Kristian (von krusentierna) förklarade till mig en gång att jag skulle föreställa mig att ta bort hästen under mig - i det fallet ska jag kunna landa på båda fötterna. Dvs, har du skänklarna för tillbakadragna kommer du tippa framåt - har du däremot skänklarna mer trampade framåt så tippar du bakåt.

Skänkeln skall avslappnat hängas rakt ned och mjukt omsluta hästens sidor.

För att komma loss med just överskänkeln kan man i början av passet lyfta upp undersidan av låret och "lägga" tillbaka skänkeln. Känn att du kan ha kvar skänkeln i dess "normala" position utan att spänna. Skulle skänkeln åka fram/tillbaka repeterar du "lyftet".

För att komma i underfund med en avspänd, balanserad sits så är det återigen sitsträning i form av ridning utan stigbyglar. När man jobbar med sitsen i det här fallet så kommer man garanterat förlora nån annan punkt på sitsen - dvs. kommer du i underfund med skänkelns position kommer kanske axlarna vara spända, och när axlarna är tillrättade kanske du spänner dig någon annanstans. Och så är det - rättar man något kommer de ena eller de andra dyka upp men de är bara att träna vidare och framför allt en sak i taget för att automatisera och få kontroll på det!

Tänk på att din sits och kroppskontroll utgör hur hästen under dig arbetar. En spänd ryttare medföljer en spänd häst. Därför är det viktigt att du vid varje problem ser till dig själv som ryttare och kanske skall börja med att "lösgöra" dig själv innan du kräver en lösgjord häst!

Första frågan var ställd från en anonym läsare och löd som följande:

Fråga:

I vilken nivå måste man använda kandar? Är de ett krav eller får man rida på tränsbett? I vilket syfte använder man kandar? Gäller det både ponny och häst?

Svar: Från och med MSV B:4 krävs det kandar, dock får man alltid rida fram på vanligt träns vare sig man ska rida "kandarklass" eller inte. Alltså är det valfritt i klasserna: Msv C:1, Msv C:2  MsvB:1, Msv B:2, Msv B:3 och FEI:s inledande program att rida på kandar eller vanligt träns.

Alla som tävlar i ponnyklasser rider på vanligt träns om ej annat anges i propositionen.

Syftet med att rida på kandar är att förfina/nyansera sina tygelhjälper. Kandaret är en skarp betsling och får ej användas om inte ryttaren eller häst är förtrogna med ridning på träns, hästen ska dessutom vara befäst vid sin grundform. Att rida på kandar är alltså ingen genväg till att få hästen att gå på tygeln.

Kandar. Bild från dressyrcenter.se

Fråga:

Hej, kasnke inte en ren dressyrfråga, men jag tänkte undra om du vet någon bra bok med roliga dressyrövningar. De enda jag hittar är mer en massa tips och råd, men inga direkta övningar.
Annars kanske du kan tipsa om bra övningar, sådär basicsaker som tål att göras ofta. :)

Svar: Kanske läsarna vet ännu fler böcker än vad jag vet då jag faktiskt inte äger nån övningsbok själv. Däremot har boken: Dressyrskola av Anders Lindgren fått bra recencsioner och innehåller ett 60-tal dressyrövningar för alla nivåer. 185 kr genom webbutik. Självklart kan jag bli bättre på att lägga ut bättre övningstips och mer konkreta råd om hur man korrigerar "fel".

Fråga:

Min vanliga fråga: Hur motiverar man en duktig nioåring och hennes 5åriga ponny att fortsätta? Vi håller på att lära honom skänkelvikning nu bl.a

Svar: Jag vet lite i det här läget att de har varit lite motvind gällande själva tävlingsmomentet och det kan vara svårt att hålla en 9årig motiverad och prata om målmedvetenhet och om långsiktiga resultat. Samtidigt har vi här en 5 årig ponny som i detta nu är påbörjad skänkelvikning = svårt att brottas med de grundridna ponnysarna och lite äldre ryttarna.

* Rid mycket programridning om där anordnas i närheten = få bra kritik att jobba vidare mot utan att känna press för tävling - det är ett sätt att få en stor morot för dagens prestation utan att stirra sig blind på huruvida man kom i resultatlistan eller inte.

* Clear round dressyr där 60% ger rosett, också en morot att se om man klarar gränserna och hur man jobbar mot att kanske gå från 50-strecket till långt över 60%

Jag hoppas verkligen att er ordentliga och grundläggande träning ger er det långsiktiga resultet som kommer kännas ÄNNU bättre i magen än en halvdann segeritt nu.


Dacke gick från slaktbilen till ganska ridbar till fullständigt odräglig och nu fantastisk fin!!! En resa som krävts mycket blod, svett, tårar men nu i slutändan givit mig mycket glädje och erfarenhet!

Kommer du ALLTID 5 min försent? Knoppar och flätar du inför en helt vanlig dressyrträning eller är du den som matchar från hov till hjälm när det nalkas träning på din klubb?

Du kanske TROR att du är nån av dessa elevtyper - gå igenom testet för att slutligen få svar!

Rösta för vilket alternativ du blev och kommentera gärna och berätta om det överensstämmer!

Förberedelser:

a) Förberedd? Träning är väl inte tävling så länge hästen är borstad och har utrustning anpassad för vilken träning de är så är du tillräckligt förberedd.

b) Du läser igenom målplanen för träningen samtidigt som du moffar i dig olika energipreparat för att du ska kunna ge järnet under träningen. Din häst fick gå in 3 timmar för tidigt från hagen för att 1. Hinna äta. 2 Hinna duschas. 3. Hinna med en peptalk med dig!

c) Borsta - rykta och på sin höjd linda med ett par fleecelindor som kanske har tur att matcha med de schabrak som är minst skitigast. Du känner att vikten av träningen inte ligger i utrustningen utan i din och hästens prestation.

Utrustning:
a) Eftersom du kom försent hann du inte ens komma på dig själv att du glömde ridstövlarna hemma, därför fick du rida i enbart jodphurs idag - oturligt nog hade du satt på dig olikfärgade strumpor - vilket du ser till en klar fördel - då har du lättare koll på höger och vänster! AHA!

b) Till och med dina hårspännen är putsade med tops och skokräm. Det säger väl allt? Eftersom det är tisdag och dressyr på schemat så har du Tisdagslindorna, Tisdagschabraket och Tisdagens hjälm. Samtidigt som du ordningsställer din häst minns du förra veckans Tisdagsträning då din mamma glömt tvätta Tisdagsschabraket och du fick använda Torsdagens istället och lektionen gick SÅ DÅLIGT - eftersom du inte kunde sluta tänka på att du hade fel schabrak. Skam!

c) Visst är det roligt att matcha men less is more. Idag valde du din Blå Kinsland piké i blått, rött och vitt som blev snyggt med din hästs svarta benskydd och vitt schabrak. Varken fel eller fult. Bara utrustningen är funktionellt och bekvämt.

Framridning:

a) Du rider aldrig gärna fram själv eftersom du är osäker på hur man gör. Det är tränarens plikt att berätta för mig från början av passet till avskrittningen på lång tygel.

b) Du skrittar först på hårt underlag utanför ridhuset för att sedan gå in på ridbanan där det är mjukare underlag för att sedan rida in i ridhuset/paddocken där träningen ska hållas för där är underlaget ett annat och du måste skritta på lång tygel i 7 min, 3 varv i vänster och 5 i höger, och på lite kortare i ca 2½ min innan du slutligen tar kontakt med hästen helt och hållet. Avskrittningen har samma rutin men då varierar lång tygel mellan 8-9 min.

c) Lång tygel "ett par varv" du har inte större koll mer än att hästen ska få komma igång innan arbetet börjar. Så har de vart sen du var knatte på ridskola och det kommer så förbli - vare sig de är dressyr eller inte.

Under passets gång:

a) Du nickar lydigt så fort tränaren ger dig instruktioner. När du inte förstår så försöker du gissa dig till innan tränaren till slut tar in dig på mitten och förklarar. De är ju lite pinsamt gemntemot de andra eleverna att fråga när man inte förstår...

b) "Ah fast när jag väl tar i yttertygeln så känner jag att han (hästen) häääänger sig i handen och när jag då vill driva på så spriiiinger han bara iväg och asså jaaaaaaaaaag känner ju då att öppnorna jag gör på långsidorna inte aaallls är i samma klass som de jag gör på diagonalerna?!?!"
Vem är det som undervisar vem egentligen..? När timmen väl är slut är du riktigt törstig på vatten. Inte för att passet var svettigt - du har helt enkelt snackat dig torr i munnen...

c) Under passet är du så koncentrerad att tungan sticker ut en bit och du ser nästan irriterad ut. Efter passet berättar du för din tränare att du är nöjd och du reflekterar över dagens bästa och något du bör förbättra till nästa gång. Tackar tränaren ödmjukt och klappar om din häst - vare sig de har gått SUPER eller mindre bra. De finns ALDRIG en dålig träning.

Efter passet:
a) Du sitter på hästen och skrittar av med ena handen hängandes rakt ner och du tittar lite håglöst på nästa elever som kommer in. Oj så överstylade de verkar vara... till och med knapparna på pikén matchar svansrosetten OCH bootsen..?

b) Du sitter av och börjar genast stretcha din häst medan mamma/pappa håller i andra änden av tygeln och svampar av hästens panna FAST AKTA FLÄTAN I PANNLUGGEN!!!) och du tittar lite hånfullt på nästa elev som kommer in som verkar ha budgetklass på sin utrustning, bara de bästa är gott nog för de bästa ekipaget tänker du.

c) Du hoppar av din häst, knäpper upp sadelgjorden och tar tygeln över halsen för att leda din häst. Samtidigt ser du till att boka en ny träningstid för din tränare och tänker att: Vilken tur att jag inte köpte de där onödiga benskydden förra veckan, då hade jag kanske inte haft råd att träna nästa vecka och vad är inte viktigare än en bra tränare som förgyller ens häst och ryttarliv..?

---

Resultat:

Lätt att stå i ett hörn och ropa vad som är bra och vad som skall förbättras hos ekipaget eller ekipagen på banan? Nja, det finns en hel del "regler" och knep som ridlärare använder sig av som man kanske inte tänker på som elev.
Därför tänkte jag berätta som en liten följetong hur en ridlärare arbetar. Från förberedelse till lektion!
HÄR hittar du del1

---

Att ha en genomgång för eleverna är viktigt för att de ska få en förståelse för övningens syfte, hur hästen ska röra sig, kanske gå igenom några vanliga fel och givetvis hur man utför (hjälperna) övningen/rörelsen.

Viktigt här är att kontrollera att de har förstått.
Många känner väl igen sig i att man nästan "stänger av" och struntar i att lyssna för att det är tråkigt att stå still - man vill ju rida!?! Men genom att veta vad-varför-hur kan de också med all sannorlikhet bli lättare att genomföra övningen!

KY08 uppställda och redo!

Vad-Varför-Hur är en bra följeordning för en ridlärare att gå igenom. Dels för att de inte ska bli rörigt under genomgången och för att vara säker på att man säger de man vill få sagt!
Precis som sagt räknas här också in repetition och genomgång av övningen (ridläraren går/visar).

Beroende på utbildningsnivå kan man variera HUR mycket fakta man vill ta. Ju mindre elever desto svårare är det att komma ihåg och hålla reda på allt.

Om vi har ämnet skänkelvikning så kan det alltså se ut som följande:

Vad: Skänkelvikning är en lösgörande rörelse där hästen ska röra sig sidvärts genom att med sitt inre benpar trampa framför och förbi de yttre. Hästen skall vara rak i kroppen och ställd i nacken ifrån rörelseriktningen.

Varför: Gynnar hästens lösgjordhet, lydnad för de samsidiga hjälperna samt att eleven får tänka på att koordinera sina hjälper

Hur: Inre skänkeln för hästen sidvärts genom tryck vid eller omedelbart bakom sadelgjorden beroende på hur mycket påverkan hästen behöver.
Yttre skänkeln verkar framåtdrivande och hindrar hästen från att förböja sig, tvära eller fly från den sidförande skänkeln. Båda skänklarna håller hästen framme.
Inre tygeln ställer hästen medan den yttre leder hästen och hindrar förböjelse i halsen.
Tänk på att det är SKÄNKELvikning, hästen ska röra sig undan skänkeln inte för handen.

Avancera: Berätta när skänkelvikning dyker upp i dressyrprogramen (= svårighetsgrad) vad domaren tittar på ex. Berätta om vanliga fel man ser i skänkelvikningar.

Efter detta frågar du eleverna om samtliga punkter och kollar ifall nån har övriga frågor. Därefter går du igenom övningen. Viktigt att använda ordet: Finns det frågor på detta? Istället för att säga: Är det NÅN som INTE har förstått? Det kan få eleven att känna sig "dum" inför andra och inte vågar fråga. Uppmuntra till frågor.

Du som ridlärare:

Uppställning: Ställ hellre upp eleverna än att låta de skritta runt på fyrkanten eller volt. Detta för att se till att alla hör och lyssnar ordentligt. Dessutom måste du också stå rätt för att inte ge ett "nervöst" intryck. Båda fötterna på backen och inga händer i fickorna. Använd kroppspråket! Ibland kan det vara till fördel att ta in nån av eleverna för att peka på sitsen ex.

Tala tydligt och i ett lugnt tempo! Pratar du för fort är de jättesvårt att hänga med. Ta gärna en kort andningspaus emellanåt.

Var förberedd: Dvs påläst! Ska du ha en genomgång på en särskild övning/rörelse så måste du kunna redovisa detta till punkt och pricka.
Det kan hända att eleverna frågar. Kan du inte svara där och då säg aldrig: "Jag vet inte". Då kan respekten minskas. Säg hellre: "Det kan jag kolla upp så går vi igenom det tillsammans nästa vecka". <- (skriv en påminnelse i anteckningarna så detta inte glöms bort.)

Lätt att stå i ett hörn och ropa vad som är bra och vad som skall förbättras hos ekipaget eller ekipagen på banan? Nja, det finns en hel del "regler" och knep som ridlärare använder sig av som man kanske inte tänker på som elev.
Därför tänkte jag berätta som en liten följetong hur en ridlärare arbetar. Från förberedelse till lektion!

Litteratur: Självklart behöver en utbildad ridlärare också ha material där man snabbt kan "uppdatera" sig om allt möjligt. Ju längre man jobbat desto lättare är de att ha kvar allt i "minnesbanken". Men ALLA utbildade går fortbildnings kurser för att lära och diskutera och utvecklas inom ridning och undervisning m.m.

Bra "måste ha" böcker (har även boken anvisningar för ridlektion)

Förberedelse: Det bör finnas en terminsplanering för alla grupper där man ser en röd tråd i utbildningen vare sig utbildningsnivå. Vissa har som "standard" att följa märkes nivåerna. Planeringen skall vara en översikt för eleverna så de kan lägga upp ett mål (tillsammans med instruktören) inför terminens slut. Jag personligen tycker det är viktigt att iallafall äldre, rutinerade elever får vara delaktiga i planeringen och gärna komma med förslag vad de vill ha mer av. Men de är alltid ridläraren som har den slutgiltiga bestämmandet.

Inför lektionen: Vare sig du har det på papper eller i huvudet så bör det finnas ett PM inför varje lektion. PM står för:  Promemoria, latin ”för minnet”, är ett kortfattat dokument som utgör minnesanteckningar eller en redogörelse för ett avgränsat ämne.

Först skriver du datumet för övningen - detta kan sparas och kan vara bra att gå tillbaka för att se hur du arbetade med eleverna, kanske skriva en kort anteckning om hur de gick för gruppen i helhet. Dagens ämne för lektionen.

Mål är viktigt för att du ska veta vad du vill få ut av undervisningen! Påpeka gärna detta för eleverna så de också fokuserar på att analysera sin ridning, vad som var bra och vad som kan förbättras! Detta kan tas upp och diskuteras vid de avslutande "feedbacket".

 

Desponera tiden över hela ridpasset och vad som känns realistiskt. Samma övning bör inte hållas på allt för länge för hästarnas skull -> hållbarhet och antal lektionstimmar samt ryttarnas koncentration. Lägg in en skrittpaus eller kanske någon galopp på volt däremellan övning 1/2. Beroende på dagsformen och hur det gå kan detta givetvis varieras. Men det är alltid viktigt att hålla tidsramen!

Längst bör det finnas plats för egna anteckningar och där det finns en skiss på övningen. Särskilt bra ifall det är hoppning då kanske en del avstånd bör skrivas upp.

Frågor? Ge gärna konstruktiv kritik till inlägget genom en kommentar!

I nästa inlägg har vi genomgång på hur man BÖR ha en genomgång med en grupp! Detta inlägg läggs till i kategorin: Tips från Coachen (Fliken: tips&råd)