Där jag jobbar har vi hoppning i veckan. Temat är enkel hinder på rakt spår vilket man kanske tycker är svårt att variera - men trots olika utbildningsnivåer så har jag planerat bra övningar både på basic och mer avancerad nivå.

Som ridlärare är jag mån om att samla eleverna först och berätta planen för dagen, målet och syftet med lektionen medan de skrittar fram.

Medan eleverna skrittade fram höjde jag upp räcket till ca 1.60 (hinderstödens slut) och de började genast: "VA, VA?! Ska vi hoppa SÅ högt?!"

Så tog jag in eleverna på en volt och frågat om de känner till Rolf-Göran Bengtsson. De flesta gjorde de, några var osäkra men sen berättade jag lite om honom men framför allt hans insats i EM.

"Heter man Rolf-Göran och tar EM-guld hoppar man sådär höga hinder" har jag sagt. "Därför ska vi träna på att hoppa högt idag..." *tystnad uppstår*

Nej de var förstås ett skämt - eftersom man aldrig tränar på att hoppa högt förklarade jag för eleverna (tror en del pustade ut) och berättade att bara för man tävlar på höga höjder, betyder de inte att man sitter och hoppar högt hemma dagarna i enda, utan att de faktiskt som vi tränar på att ha kontroll på hästarna före och efter hinder, hitta bra vägar och rida i en god rytm och balans.


Eleverna fick värma upp i trav och därefter i galopp. De mer avancerade gruppen fick jobba över en studsserie på båge för att eleverna skulle hitta en bra positon/balans i sadlarna och att hästarna skulle gymnastiseras. Därefter delades de in 2 och 2.

Övningen går ut på att hitta ett bra "flyt" i anridningarna. Oftast är de inte själva språnget som är svårast - då är man ju redan över hindret, utan anridningen fram till hinder. Här är tanken att man ska låta vägen och tempot hitta avsprångspunkten och att man inte blir så styrig fram och tillbaka i handen.


Börja på hinder 1, känn att hästen är rak över och efter. Rid inte ända ner till kortsidan utan gör ett eget hörn och var noga med att rida hästen på yttertygeln och inte svänga med innerhanden. Rakrikta och rid på hinder 2. Landa och fortsätt runt tills de känns bra.


På de här sättet fick eleverna fler språng i kroppen utan att de sliter mer på hästarna för de (börjar lågt). Ju mer språng man har i kroppen desto bättre hinderkänsla får man också. Detta gjordes i båda varv och hindrena varierade mellan räcke/oxer. Denna "teknik" är lite tanke åt hur jag rider på framhoppningar. Hoppa, jobba galoppen och hoppa hindret direkt igen - för att hitta flytet och rytmen i galoppen!


Målet ska vara att man kan landa i båda stigbyglarna vara kvar i djup lätt sits och jobba hästarna i samma rytm och balans.


Resultatet på både häst och ryttare var riktigt goda! Så den här övningen kommer dyka opp många gånger i framtiden!