Detta är helt enkelt självförvållat, att Dacke stått i ca 14 dagar pga att jag haft så mycket att göra. Jag ser inte alls vilan som något negativt dock, tvärtom tyckte jag de passade honom gott att få pusta ut lite efter en tuff höst.

Idag då tänkte jag ta en LUGN skrittur i skogen som påbörjad igångsättning.

Dacke står som ett ljus i stallgången och verkade glad över den stundande turen med matte.

Upp och iväg i lugn skritt på halvlång tygel.

Strax började han takta, vilket han aldrig brukar göra. Jag försöker lugna honom och sen ge han längre tygel. Han skrittar på i världens tempo och strax börjar fåntratten hoppa och skutta hejvilt, upp på 2 stadiga ben och sen hans signum: Luftsprång framåt ur stegringen.

Herrejisses de blev en förkortad sväng då jag inte tyckte de var lämpligt att rida längs motorvägen på vildhjärnan! Väl hemma lunkar han på i vanlig ordning och verkar HELNÖJD!